Slottets fasta utställning
Följ med på en spännande resa i tiden, genom en lustfylld, detaljrik och sagoskimrande utställning på det nyrenoverade slottets första våning.
Sagan om Sofiero – från kunglig park till folkets trädgård
I över 100 år har den svenska kungafamiljen njutit av det lediga livet på Sofiero. Det lilla sommarslottet, som byggdes åt Kung Oscar II och hans hustru Sofia av Nassau, stod färdigt 1866 och sedan dess har kungligheterna lekt, arbetat och kopplat av i den lummiga parken med bedårande utsikt över Öresund.
Sofiero skänktes som bröllopsgåva till kronprins Gustaf Adolf och kronprinsessan Margareta. Hennes estetiska fingertoppskänsla och hans intresse för exotiska växter lade grunden till den blomstrande skönhet som präglar slottsparken än idag.
Nu kan du följa med på en spännande resa i tiden, genom en lustfylld, detaljrik och sagoskimrande utställning på det nyrenoverade slottets utställningsvåning. Du får kika in bakom kulisserna till det mest privata, i en miljö som inte i första hand var tänkt som en maktdemonstration. Vad gjorde egentligen kungligheterna om dagarna? Och tjänstefolket? Hur var det att leva på denna plats som, efter att den donerats till staden Helsingborg, utvecklades till helsingborgarnas favoritträdgård och ett populärt besöksmål för turister från när och fjärran.
Som alla sagor innehåller Sagan om Sofiero både ljus och mörker – att vara kunglig har alltid haft både en fram- och baksida. I utställningen presenteras även en parallell berättelse om vad som hände utanför slottet. På så sätt kan sagan förhoppningsvis bli relevant även för oss i vår tid.
Det var en gång...
När kronprinsessan Margareta i mitten av 1910-talet skriver den banbrytande trädgårdsboken ”Vår trädgård på Sofiero”, inleder hon som en klassisk saga: ”Det var en gång ett slott …”.
Och hon fortsätter:
”Ja, det var ett slott, som byggdes i Skåneland, och som hade en bland de vackraste utsikter i världen, men när vi mottogo vårt Sofiero, så fanns där knappast någonting i blomsterväg. Hela stället verkade mera som den förtrollade skogen, där sagoprinsessan låg och sof!”